Slutet
December 23rd, 2005 63 Comments »
I går dog min pappa.
Jag fick ett samtal klockan 14, det var farmor.
Hon hade hittat honom.
Men trodde att han sov.
Så hon satt där en stund och åt kycklingsoppan hon tagit med till honom.
Men han ville inte ha den, förklarade hon för mig.
Han hade haft diarrér i över en veckas tid.
Han var 1,78 lång och vägde inte ens 50 kilo.
År av hårt alkoholmissbruk hade slagit ut kroppen.
Han drack ingenting på slutet.
Kunde inte gå själv, utan fick hålla sig i väggarna för att ta sig till toaletten.
Men det gick inte.
Sista dagarna i sitt liv bajsade han på golvet.
Jag har släppt den biten om pappa som handlade om skuld.
Sista året skyllde han sitt missbruk på mig.
För att jag inte ville träffa honom.
Varsågod, tänkte jag.
Om det gör ditt liv lättare.
Han vägrade följa med till sjukhus.
Farmor försökte sedan i söndags, men han ville inte.
Hans sista 7 år i livet har varit ett evigt in och ut på Mariapol och Södersjukhuset.
Det fanns ingen värdighet.
Och inget liv.
Det här var det sista jag ville att min farmor skulle behöva gå igenom.
Att finna sitt enda barn söndersupen, uttorkad – död.
Polisen förvarnade mig om att han låg på soffan.
Men han har täcket över sig.
Och det hade han, ända upp till halsen.
Jag fick en chock när jag såg honom.
Huden spänd och vaxliknande.
Ögonen halvt öppna och munnen öppen.
Han påminde om en av fångarna i Hitlers läger.
Farmor var framme tre gånger och kände på honom.
Jag tyckte att han blinkade.
Hon pendlade mellan att förstå och vara helt oförstående till att han var död.
Det är så konstigt, han var ju inte sjuk.
Jag undrar hur det känns att dö.
Vad tror du han gör nu?
Hon var arg över ambulanskillarnas ovilja till återupplivningsförsök.
De ville inte ens försöka.
Mitt hjärta brast igår.
Min farmor, som ska vara en lycklig pensionär på 82,
fann sin son död igår.
Han blev 60 år.
Stackars, stackars dig!
På något sätt kanske man ändå kan tänka att farmor, hon har ju dig, och att … jag kommer inte på vad jag vill säga. Beklagar. God jul ändå.
Många varma och ömma kramar till Dig Sandra. Skänker en tanke till Dig, farmor och även Din pappa idag. Hoppas att Du får en någorlunda Jul ändå. *kram*
Läste artikeln om dig och det känns skönt att det finns fler (än jag) som vägrar var offer. Plötsligt kändes inte min vilja att överleva så “ful”. God jul Sandra, och ett gott nytt år!
Ps. Jag vet inte om “ett beklagar sorgen” är vad du vill höra. Du verkar ju onekligen ha frigjort dig från far din, sedan ett tag tillbaka. Mina tankar går närmast till din farmor… Ingen mor borde behöva dö före sin son.
Jobbigt, både för dig och din farmor. Hoppas ändå att du kan känna någon form av lättnad eller frid nu. God Jul och en massa varma tankar till dig.
Sänder varma tankar till dig.
Vet hur det var att ha en pappa.
Men vi är fri och kan gå vidare med våra liv.
A-M
Skickar iväg en tanke och en stor kram.
Jag beklagar sorgen, verkligen, över allt det jag läste.
Jag känner med dig! Jag har en annorlunda, men ändå en icke-relation, till min pappa. Kan tänka mig att det är många dubbla känslor nu. Hoppas julen kan bli skaplig ändå. *stor kram*
Jag beklagar sorgen och tänker på dig och din farmor. Jag hoppas att du ändå får en okej jul.
Sänder många kramar.
enormt stor kram till dig och din familj… speciellt till dig.
Alkohol är en otacksam och egoistisk vän…ord kan inte lindra det du, och dina nära, går igenom just nu men vi tänker på er!
Samuel
Skickar en röd tankeballong från ett snöigt Småland. Den finaste.
Du verkar vara en fantastisk människa. Jag minns artikeln i Svd. Varma tankar till dig.
Min biologiska far dog ungefär på det sättet också. Sönderskiten och leverslut. Fast han hängde sig till sist. Usch, fyfan för spriten. Det finns inga värdiga slut där.
Stackars din farmor. Sådant förtjänar ingen.
jag har länge tänkt, när jag läst, att du är en fantastisk människa. detta besannas bara med det jag nyss läst och en stor kram till dig från mig.
jag beklagar sorgen, med definition som du vill. god jul och gott nytt år.
kram
beklagar…
Ibland är det så svårt att hitta rätt ord.
Mina tankar går till dig och din farmor i denna stund. Jag hoppas att du och din fantastiska familj kan ha en någorlunda god jul.
Massa varma kramar
Tänker på dig och din familj och skänker en stor kram!
jag vet inte vad jag ska säga, så jag skickar massor med varma kramar till dig och familjen, med farmor!
Varma kramar till dig, din farmor och din familj.
Vilket starkt inlägg!!! Tårögd!! Beklagar!
Vad skönt för din pappa ändå att “få somna”. 1000 styrkekramar till dig Sandra, och till hela din familj.
Beklagar sorgen.
Å, Sandra, jag som frågade i onsdags. Så sorgligt. Tänker på dig. Kram
Så tråkigt.
Min farmor sa en gång när jag fick missfall att “ingen mamma ska behöva vara med om att ens barn dör”. Det var det värsta hon kunde föreställa sig. Stackars din farmor.
Vad sorgligt. Ett sorgligt slut på ett sorgligt liv. Alkoholen är en hemsk fiende.
Hoppas att ni ändå får en god jul och lite familjetrivsel fram till begravning och allt med det hela.
Kram och må så gott du kan.
Många fina ord har sagts. Någonstans tror jag ändå att det blir en befrielse,för Dig och Din farmor. Din far gjorde sitt val, utan hänsyn till omgivningen. Tråkigt slut, absolut. Och totalt ovärdigt. Men nu har hans sargade själ fått frid, och Du & farmor har återfått friheten. Att slippa oroa er, om han är nykter, hur han mår osv. Min mor valde samma väg, fast med ett annorlunda slut. Och när den akuta sorgen lagt sig så upplevde jag en stor befrielse. Att slippa vara orolig var en stor lättnad. Jag fick orken att bli lycklig.
Beklagar – en vänlig tanke i julmörkret till dig och din farmor.
Beklagar sorgen
Shit. Känner med dig. Jag vet ingenting om vad du känner men känner hur rädd jag blir bara av att läsa om det. Kan bara beklaga och hoppas att du klarar dig.
/Goesta
Vännen! Alla mina varma tankar till dig. Och till din farmor. *kram*
Tänker också på dig och din farmor & skickar ett hopp om styrka och lugn.
Jag tänker på er.
Du är väldigt stark, men det är inte lätt att vara det. Jag beklagar sorgen!
Tänker på dig och din farmor och på det ni går igenom just nu.Förlorade min pappa blott 61 år gammal för 4 år sedan. Han hade i sitt förflutna alkoholproblem och allt som det drar med sig.På sin dödsbädd försonades jag med honom. Det är skillnad på att försonas och att förlåta.Kram
Här tänkte man glatt komma in och önska dig en riktigt god jul och så läser man ditt inlägg.
Jag är verkligen ledsen över vad som har hänt. Det är alltid tråkigt då någon i familjen går bort, och det är alltid jobbigt då det sker inpå julen också. Det var likadant med min farfar och min farmor. Allt så nära inpå julen.
Jag får i allafall önska dig en riktigt god jul.
Kram och hoppas du kan få God Jul trots allt!
vet hur du känner….. hittade pappa för 3 år sen på samma sätt nästan och av samma orsak…..
men du kan och vet…
du e stark…
vad ska man säga….d e ju jul?
åh vad jobbigt det blev nu…
julen blir bara värre o värre
Kramar till dig Sandra. Det måste vara tungt för din farmor. Tänker på dig och hoppas julen trots allt blir fin.
Kram
Jag beklagar verkligen förlusten, för både dig, din farmor och övrig familj! Även om du gjort dig “fri” från din pappa innan detta hände, så är det ju ändå en förlust och den beklagar jag verkligen! Kram!
Jag har inga ord för det, men skickar varma tankar till dig, vännen.
Ta hand om dig.
Overklig upplevelse!
En mors förnekande …
Gripande
Fantazia
Skickar den varmaste tanke jag har till dig, och till farmor…*kram*
Jag lämnade min kommentar i posten ovanför. Tänker på en kompis, som var kär i en man och fick en son med honom. Han drack och inget kunde få pappan ur tilltagande missbruk. Ingenting. Han tynade bort och dog av att all slutade att funka för två år sen. Han var några år över 40 och var sliten till döds.
Sorgen är inte desto mindre för henne och sonen, som är 15-16 år nu. Pappan gick inte att rädda, för han ville hellre supa, i alla lägen. Det valet går inte att ta till sig och det går inte att begripa.
Tänker på dig Sandra.
Kommer tända ljus imorgon för livskraften.
Helt utan ord
Kramar om
Ingen mor borde behöva överleva sin son, skulle det ju vara! *skäms* :O(
Jag hoppas att du och din farmor (och de andra berörda) har det stödet ni behöver.
Ta hand om er!
Stackars farmor, trots att hon levt med sogen länge, och du med.
Varma tankar till dej och din familj.
Min pappa super. År ut och år in. Har hatat honom för det i alla år. Supandet har alltid gått före ansvar och sveken var många innan jag gav fan i honom.
I år när jag såg honom på stan så gick jag fram och gav honom en julkram. I fall att det var sista gången. Han börjar bli sliten och trött nu. Hakan på honom ligger nog fortfarande kvar på marken.
Trots allt hat och trots allt så kändes det rätt. Jag är inte heller något offer längre.
Tack Sandra för din uppriktighet. Blev en väckarklocka för mig i den situation jag själv nu befinner mig i.
Dina ord blir som ringar på vattnet till andra. För det skall du ha all heder som finns!
Jag känner dig inte, men jag kramar dig länge ändå! Tack!
Hela mitt bandyhjärta deltar i din sorg.
Beklagar sorgen.
Varma kramar till dig, din farmor och din familj.
Otroligt vackert skrivet trots det tragiska!! Tänker på dig och din farmor.
Ojdå. Mina kondolenser.
Min farfar befinner sig i samma stadie som din far gjorde de senaste 7 åren, och av samma anledning. Tror att jag firade jul med farfar för sista gång.
Far min dog när jag var 7, av alkoholism. Man kommer aldrig över sånt, en förälders död, oavsett hur arg man var. Det gör ont. Man kan bara försöka att hantera den på bästa möjliga sätt.
Hanna, ville bara säga att jag beundrar ditt mod att skriva om din pappa. Om skuld och modet att släppa taget. Skönt med mod, ärlighet och öppenhet
Beklagar sorgen *kramar om*
Hi #NAME#. Just found your site via brazzier. Although I was looking for brazzier I was glad i came upon your site. Thanks for the read!
I förrigår ringde hemtjänsten å sa att min pappa är död 59 år gammal, efter flera år av missbruk så fick han lämna detta liv. Alla säger att nu har han det bra, men inte jag för jag saknar honom..
Va kan jag säga som hjälper?antar inte myk?! men om det nu finns ett liv efter detta , så har både du o din farmor en andra chans o få se den son den far ni önskat er se här nere på jorden.. va inte ledsen utan det kommer en dag då hans sträcker ut sin hand då han kan vara sig själv.. känn styrka av tron på att du kaan komma över nått du inget rårt för… Hjälp din farmor o känna samma styrka, hon behöver dig o du behöver henne.. En massa kärlek från mig till er båda..
[...] Jag inser att min satans pappa är med mig varje dag. Det är så mycket minnen. Så mycket ont. Igår fick jag en flashback till Allå allå emliga armén. Den såg vi ihop några gånger. Jag [...]
[...] Pappa gör sig fortfarande påmind, nu genom en av hans gamla vänner. Han som fått grå tinningar, liten mage och stickad väst. Det var sån du skulle vara ditt as tänker jag och skakar vännens hand. Han vet och jag vet att vi tänker samma sak. Så vi säger ha det, hälsa och går. Och vet att det kommer att kännas exakt likadant nästa gång vi ses. [...]
[...] pappa har dött. Vi har pratat lite om våra pappor vid två av tre tillfällen som vi träffats. Det var inte helt lätt. Våra pappor var inte hela. [...]
[...] kan inte gå över Liljeholmsbron utan att tänka på dig pappa. Räknar fönster nerifrån, känner lukten av gamla fimpar och alkohol. Tvingar bort det för att [...]
[...] Hellquist´s pappa dog i sommar och jag… ja. Jag kände igen mig på ett [...]
[...] att farmor dött så ville jag slita mitt hår. Den lilla pojken på bilden skulle 56 år senare hittas död på soffan av sin mamma. Ont. Jag undrar om jag kunde gjort på något annat sätt i vår relation. Något mer [...]