Mat & det runt omkring
October 23rd, 2008 10 Comments »
Jag (och mannen) gillar att bjuda folk på middag.
Det gör Lotten och Lisa också.
Jag vill gärna ha mat som passar till rödvin.
Mannen vill gärna ha mat som passar till Jimmie Hendrix.
Alltså, jag hackar lök, sippar rödvin och torkar ögonen.
Mannen spelar Hendrix på högsta och rör i grytan, plattar till biffar, stoppar en pippi, grillar en lax eller öppnar musselburkar.
Barnen, som lider av diverse huvudvärksåkommor, stänger in sig i varsitt rum.
Sen duttar jag tapenad på små söta kex och stoppar var tredje i munnen. (hej viktklubb)
När maten nästan är klar ringer gästerna från Nynäsvägen och skyller på trafiken.
Jag dricker mer vin och mannen ålar omkring på golvet med Storebrors elgitarr i famnen.
Nu börjar kidsen närma sig matbordet med tapenadguckimucken.
Sju försvinner så jag får göra femton nya.
Och nu kommer gästerna! (gud vad ni har snyggt och plockat hemma*)
Dom vill också sippa rödvin, äta tapenadkex och åla omkring på golvet, men det vill inte jag.
Nu vill jag äta.
Jag har tagit bort Illatillallallallaglasen som var för snygga för min hand.
Istället har jag dukat med Dukas höstfärgade glas.
Mycket ljus på bordet. I fönstret. Överallt.
Hendrix får gå och dö en stund, jag vill äta till Buddha bar. Den lila plattan del två är bra till mat.
Jag äter alldeles för fort och dricker varannan vin/ramlösa.
Det gör att jag efter tjugotvå minuter vill spy och den där citronpajen som mannen vispade ihop under köksbordet till tonerna av Foxylady, den vet jag inte hur jag ska få i mig.
Det är nu så varmt i rummet att jag dragit av mig strumporna och sitter i linne och kjol.
Kidsen har lämnat bordet, men kommer då och då tillbaka och stoppar fingrarna i nåt som smakar gott.
Det blir kaffevadduvill som jag fixar med min Nespressomaskin.
Det tar tid, jag hinner smälta maten och äter för mycket citronpaj och vill dö.
Gästerna, som druckit calvados, börjar blinka osammanhängande och vi ringer efter en taxi.
Puss och kram och same procedure as every week.
* jomenvisst. öppna inte garderoberna bara
Jag tror att det är supertrevligt
Men hjälp. Har ALLA det såhär? Fast jag brukar skippa citronpajen…
Härlig text.
Väl beskrivet.
Just den där värmen, stressen, det lilla obehaget i magen (och bakom ögonen för min del), osynken med partnen och att man aldrig upphör att bjuda på middag.
För när calvan väl är i glasen och man börjar bli lite på fyllan, det är liksom då man fattar att det var värt besväret.
det låter jättemysigt på midda hos er.
Nämen eh, vi säger väl lördag då då!?
Jag kan diska efter mig.
sara: jomen det är det!
wettex: men den är ju så goood
kaaja: tack!
anders: taaaack. och när det gäller calvan så är det inte gott. jag dricker hellre ngt sött.
linda: mmm
anna: vi har diskmaskin…
Låter trevligt! Nästa gång kanske ni kan skratta åt “Malene”? Har lagt in lite roligt OT på min blogg idag: http://imsavimsa.blogspot.com/2008/10/malene.html
Jag hade lite torra utterskämt förut på bloggen men detta är nog väldigt mycket roligare!
Kram!
Tjosan!
Lönnfet, vithårig fotograf, Sveriges gladaste man skulle gärna komma och göra slut på gubbens citronpaj!
Väldigt rolig blogg du har och ditt lev verkar gå av bara den. Själv är jag också en snabb sate med glimten i ögat. Lugn kvinna, snälla små barn och en kanin med långa öron.
Hoppas jag få kika in igen
Kram pappa B
imsa: tack
pappa b: tack, och välkommen