Att veta sin plats


September 16th, 2009 4 Comments »


Oprah presenterar ofta sina gäster med “min väldigt goda vän XXX”.
Det är trevligt.
Men det blir förvirrande när hon säger samma sak om femton personer.
Hur kan alla vara “väldigt/bästa/roligaste godaste/bästa vännen”?
Jag känner en tjej som är likadan, på en stor fest presenterade hon alla runt bordet och jag tror att vi var nio stycken som var “bästa vännen”.
Vad betyder det?
Att hennes hjärta är stort och generöst och har plats för alla?
Jag är gärna någons bästa vän.
Men exakt vad betyder det?

Jag har en person (förutom Mannen) som är mig riktigt nära, som jag kan gråta med och prata om allt med. Hon heter Sanna och vi har känt varandra i över 30 år.
Hon kan driva mig till vansinne med sin klarsynthet, sina svidande kommentarer och brutala ärlighet, men det finns något annat, en grundkärlek som är riktigt stark.
Jag vet vem jag är med henne.

Uppdaterad
En kommentar:
Haha! Först älskar du givmilt både Anja och Mia Skäringer och sedan ifrågasätter du Oprahs “min väldigt goda vän XXX” presentation. Det tyckte jag var väldans skoj!

Svar: jag säger att jag älskar, men jag sätter inga etiketter på folk, ser du skillnaden?


4 Comments on “Att veta sin plats”

  1. 1 wettexvärlden said at 11:44 on September 16th, 2009:

    Jag tycker det är läskigt med de som har massor av “nära” vänner. Känns inte äkta liksom.
    Men det är jag det.

  2. 2 Sandra said at 18:30 on September 16th, 2009:

    Känslorna finns säkert där, jag bara undrar varför det ska vara titlar på människor.

  3. 3 Dita said at 00:50 on September 17th, 2009:

    Haha! Först älskar du givmilt både Anja och Mia Skäringer och sedan ifrågasätter du Oprahs “min väldigt goda vän XXX” presentation. Det tyckte jag var väldans skoj!

  4. 4 Dita said at 23:25 on September 30th, 2009:

    Javisst ser jag skillnaden och förstår vad du menar. Tror inte min kommentar kom fram som jag menade den. När jag läste dina inlägg i fel ordning smög det sig in någon slags bakvänd humor där emellan.

    Men det kanske bara jag som har en sådan där humor som kallas dålig :-)


Leave a Reply



  • Författare till Maskrosungen (2006), Rastamutta (2007) och Svedd (2010).
    Jag skriver här och på något som kan bli nya böcker.

    Kontakt: info@sandragustafsson.se


  • "SVEDD" - NY BOK UTE NU!



    "Sandra Gustafssons språk är på en högre nivå än hos de flesta andra författare i genren. Det är poetiskt och precist, utan tillstymmelse till klyschor eller utslitna metaforer. Samtidigt är det, vid behov, rått och obarmhärtigt. ”Svedd” är en imponerande debut och en av de romaner som stannar kvar."
    - Hallandsposten

    "Sandra Gustafsson förmår sätta fingret såväl på förbrännande utsatthet som på moderna relationsvillkor."
    - Göteborgsposten

    "Sandra Gustafsson skriver mycket bra, jag kommer så nära Helena att det skrämmer mig. Jag känner hennes utsatthet in på skinnet och in i märgen. Författaren använder rytmen i ord som ett verktyg för att säga något inte bara i ord utan med känslor."
    - Kulturbloggen



    ”Sandra Gustafssons berättelse träffar hjärtat mitt i prick [...] I genren 'sanna historier', som är så populär just nu, är det här en av de bättre böckerna på marknaden.” - Vecko Revyn

    ”Maskrosungen ger andra livsmod.” - Dagens Nyheter



    "Helt hysteriskt rolig och mycket bra illustrerat. Jennie"

    "...har fått Rastamuttan…heh…och den var kalasrolig ju! Har beställt en till som jag tänkte ge bort i julklapp! Peter Madison"

    "...jag har rastamutta och älskar lillebror… Bonita"

  • Arkiv

  • Copyright © 2010, | Sandra Gustafsson blogg is proudly powered by WordPress All rights Reserved | Theme by Ryan McNair