Sådär gör hon för det mesta; trycker ner nosen i snön och går på.
Hon har pippi på spår.
Hon har också pippi på pippi, vilket vi upptäckte igår kväll när det kom tre feta änder (mums) flaxande från himlen ner på isen.
En blinkning så var hunden borta.
Rakt ut på isen stack hon, rakt ut på isen efter fåglarna som flög iväg bort mot isrännan.
Anni! skrek 11-åringen.
Anni! skrek jag.
Anni! skrek en man bakom oss. Vi vände oss förvånat om och såg en man hänga ut genom ett fönster.
En stund senare (för Anni hade verkligen mycket att göra så vi fick snällt stå där och ropa på henne) när hon behagade komma frågade mannen i fönstret: Fick ni tag i Anni?
Det var… rart.
Tweet this post → or contact me on twitter: @