Tänk, tänk, tänk.

Och då, när trycket lättar och allt känns lätt och fint och det går att andas igen - det är då jag ska fortsätta tacka nej till allt. Jag vet inte när det blir bra, när jag blir bra, när dagen kommer att handla om att leva istället för att överleva. 

"Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.” Nalle Puh

 

Sorgligheter

Mest legat på soffan och läst om världen.
Till morgonkaffet igår läste jag om barn som bombats till döds på en lekplats.
Till dagens morgonkaffe läste jag om 20 döda i attack mot FN-skola.

Jag fattar inte. Alltså - jag fattar inte.
När jag inte fattar försöker jag ta reda på varför:
Kortfattat på SVT om konflikten.
Och här en ordentlig, mer djupgående om konflikten.
 

Jag blir inte klokare. Och jag förstår fortfarande inte varför folk måste döda varandra.
Och jo, det finns en 16-årig tjej i Gaza som twittrar nu.
 

 

Är det inte det ena, etc osv.

Nackspärr. Fast egentligen är det skuldran som är kajko. Och axeln. 
Tre nätter med usel sömn gör ju inte saken bättre. Knaprar Diklofenak och vilken lättnad.
Vill inte grina längre, hurra.
Och denna värme; vet ni hur svullna fötter jag har? Och anklar? Och fingrar? Etc osv.

Here. Right now.

16 juni: releasefest nr två för Gå om intet.
Efter det sov jag väl mest?
20 juni: midsommarafton.
Andningen satt högt upp.
23 juni: tog bilen till småland. 
Mådde väl bra?

Sen kom trycket tillbaka. Tröttheten. Rastlösheten (den kombinationen alltså) och allt som har med krav (livet?) att göra liksom tar över.
Eller: jag drunknar?
Jag vet inte. 

Gå om intet som e-bok

Joakim har mördats. Flickvännen Saras och brodern Tobias versioner om vad som har hänt går dramatiskt isär. Är Saras stora kärlek till Tobias äkta eller är hon i själva verket en psykiskt sjuk människa som är beredd att göra allt för att manipulera sin omgivning, precis som Tobias påstår?

Vi möter två människor som kämpat i sina liv. Tobias med en stark hatkärlek till sin familj, och Sara som har utplånat sig själv i sin strävan att passa in. När de nu på olika sätt försöker kontrollera sin omgivning och sin verklighet går ingenting som de planerat.
Gå om intet är en klaustrofobisk spänningsroman om avund, hämnd och konsekvenserna av att leka med andras liv.

Läs recensioner här.

Finns att köpa på bl a bokusmuntligtiTunes, adlibris och Bokon.

 

 

Sommartid

Dagarna är fina.
Dagarna är mycket vad ska vi göra, vet inte, hitt på något  och det gör vi.
Det gör jag.
Igår invigde jag min läsplatta på stenhällen iförd ny baddräkt.
Tog en 50 minuters promenad i Birkenstock vilket resulterade i tre små blåsor på ena foten.
Åt lunch i solen, köpte tändstift (hej, låt mig presentera mig själv: tonårsmamma) tittade på fotboll, vattnade blommor osv etc.

Jag har också fyllt på med nya recensioner

Veckans måste-läsning!

Alltså, läs, läs, LÄS dagens kolumn i SvD av Soran Ismail.
"Kan man verkligen vara benhårda meningsmotståndare i riksdagen veckan efter att man stått och skålat på Donners Brunn?"


Jag tänker genast på Jonas Thente i DN - en text som inte heller går att blunda för. 
"Även i Sverige börjar emellertid de sociala medierna tvinna samman ett pyjamasparty av litteraturvärlden, där alla på sikt kan peppa och dunka varandra i ryggen."




Roadtrip (eller: när jag bodde i ett torp)

En micro mot en vedspis, en Kungsängen mot en madrass på några lastpallar, en väggfast toa mot ett utedass (obs, dubbeldass, obs, obs, obs) och diskmaskin mot en, ja. Annan diskmaskin.
Man lär sig. Kopplar om. Tänker om.
Man badar naken i en småländsk insjö när det är 11 grader och regnet smattrar mot axlarna. 
Man lyssnar på fotbollsmatchen över radion, man spelar kort över två OP Andersson och en bit ost mellan tre stearinljus.
 

Glad midsommar?

Jag är ju inte så mycket för traditioner, det har jag sagt förr.
Men jag försöker.

Köpte två på ICA för 59:- styck, tänkte ha en på varje bordsände.
Nu blir det ju svårt eftersom vi har ett runt bord.

Jag är trött.
Jag är lite allting.
Men jag försöker

 

Sommarlov

Är på landet, i regnet, i kylan.
Svängde förbi trädgårdshandeln på vägen ut och köpte tre syrénbuskar. 
Det tog mig två timmar att flytta fyra gamla buskar och plantera tre nya. Sen kanske jag dog?
Eldade i kaminen, låg på soffan och plöjde nya säsongen av Orange is the new black och klippte med ögonen. Somnade en gång, två och tre gånger.
Man kan göra så när man är ledig. När man är på landet.

"Kan du inte försöka leva lite nu", säger mannen.
Jag förstår inte vad han säger, måste fråga vad han menar och hans svar gör mig både nöjd och onöjd och jag somnar om igen.

Vaknade idag till en fin recension av Gå om intet


 

Release x4

Igår var det dags för releasefest nr 2 för Gå om intet, den här gången med tre andra författare (Rickard Elmqvist, Sölve Dahlgren och Thomas Erikson) på Akademibokhandeln Mäster Samuelsgatan i Sthlm.
Vilken trevlig personal!
Mottagandet!
Proffsigt, proffsigt, proffsigt!
Signeringar, författarsamtal, vin, cider, vatten, snacks, godis och 120 anmälda gäster - succé!
Tack Hoi Förlag som drog igång det hela *insert hjärtan med glitterkanter*
 

ps. Jag vill till mina mörka ringars försvar säga att jag vaknade 04.17 samma dag. ds ps2. Blev trots dessa kallad "majestätisk" under kvällen. ds.

ps. Jag vill till mina mörka ringars försvar säga att jag vaknade 04.17 samma dag. ds
ps2. Blev trots dessa kallad "majestätisk" under kvällen. ds.

 

Saker man hittar (eller: memorylane etc)

Min farmor köpte en nallebjörn till mig när jag var 25. Kanske var det den julen, minns inte. 
"Du hade ingen sådan här när du var liten, så du får en nu."

Jag vet att jag blev rörd när jag fick den, och att den satt på mitt sängbord i flera år. Den är lika stor som en, säg två-åring. Eller en ihopvikt spikmatta. 
Jag hittade den under sängen nu när jag dammsög.
Nu ligger den på sängen för jag vet inte vart jag annars ska lägga den. 
Inte på sängbordet igen, den får inte plats där längre, då måste jag plocka bort min hårklämma, fodralet till bettskenan och storpacket med öronproppar (Moldex, finns på Clas Ohlson, bäst i alla mina test) och flaskan med dyr, blommig olja som jag smörjer in hälarna med på vintern.

Jag vet inte vad man gör med en nalle som inte har någon plats längre. Det var väl det jag skulle säga.

 

Vinnarna!

Det var 47 deltagare i utlottningen och det rätta svaret ska vara 3, så grattis säger jag till Jenny Ullström, Helena Ahlstedt och Marta Kisiel - paket med bok och tygkasse kommer på posten!

 

Uppdatering!

Men jag har ju faktiskt gjort fel här.

Det rätta svaret ska vara 2, eftersom Maskrosungen inte är en roman, utan en självbiografi. Nu var det bara en, Eva Albin, som faktiskt svarade rätt på den - så självklart kommer det ett paket till dig också!
Eftersom jag förstår att det är en tolkningsfråga på den så får Jenny, Helena och Marta sina paket ändå. Jag är ju ändå känd för att vara snäll. Glad sommar på er!

 

Yo, I'll tell you what I want, what I really, really want

"Det går inte att förändra den man är, så bara var den du är." Jag vet. Lite klyschigt, men det håller. Det måste hålla.
(Citatet är plockat från en intervju med Linda Skugge. Jag gillar henne. När jag hade läst hennes bok "Ett tal till min systers bröllop" skickade jag ett mail och uttryckte min beundran. Minns inte riktigt, men kan ha skrivit "Önskar att jag hade skrivit den". )

I alla fall.
Jag försöker planera så att jag ska fungera. Alltså fungera. Inte överleva.
Just nu tänker jag väldigt mycket på hösten, på skrivandet - som pågår, dock med pauser (livet etc) - och med det i fokus har jag gjort en fin planering som sträcker sig till september 2015.
Känns vuxet. Känns hopplöst. Som att vira in sig i ett lakan och inte hitta ut.