Glasögon vs linser

Sitter och lyssnar på Rix Morron Zoo och deras diskussion om solglasögon och så halkar de in på ämnet linser, vilket jag har viss erfarenhet av.
Jag har sedan elva år så kallade TV- glasögon.
Utan dessa små blir hela textremsan gröt.
Och då har jag ju vissa svårigheter att läsa.
Dessutom försvinner alla konturer på allt annat också.

(Så alla ni som känner mig som jag inte hälsar på ute på stan - FÖRLÅT- men jag ser inte vem det är!)

I allafall ville jag absolut ha linser, för det skulle hjälpa mig att se bra - hela tiden.
Så jag satt i ett litet trångt rum med stora speglar i en och en halv timme och tränade på att sätta i och ur linser.
Efter femton minuter rann mascaran.
Efter trettio minuter svettades jag och hade värk i fingrarna.
Optikern kom in och undrade om jag ville ha en kopp kaffe.
Tack gärna, och en Vodka Lime också!

Tillslut satt linserna rätt och jag skulle nu hem och testa dessa i fyra veckor. När jag kört ut bilen på Hornsgatan kände jag mig fullkomligt livsfarlig.
Jag såg ingenting!
Hela världen var diffus och det gungade i huvudet.

På kvällen var ögonen rödsprängda och kliade något så fruktansvärt.
Optikerns ord gjorde sig påminda.
"Ja, du har ju blivit närsynt sedan sist, och eftersom du har brytningsfel på ett öga, så kommer du inte få samma skärpa med linser som du har med dina glasögon, det är helt enkelt inte möjligt."
"Nähä...? Vad då, så jag kommer att se ganska bra då?"
"Ja, du får själv känna efter vilka krav du har!"

Jag kan säga så här, efter tre dagar slängde jag linserna.
Det blir nog bättre så här, nu kan jag bestämma själv när jag vill se.
Och vilka...