onsdag
jan142009
Mera Thailand
01.14.2009
Speedboat.
Alltså.
Jag åker inte karusell, fritt fall eller spöktunnel av en enda anledning:
jag ser inte nöjet i att tro att min sista stund är kommen.
Speedboaten är 3 i 1.
Folk spyr, stirrar hålögda framför sig eller gör som jag; gråter och hänger krampaktigt runt närmsta helgjutna pinne.
Jag har semester, inte bråttom liksom.
Magsjuka.
Att sova bredvid två personer, en för dagen nybliven 10-åring och dennes pappa på 43, som spyr och skiter på sig konstant mellan 22 och 05 är en upplevelse i såväl färgens samt luktens tecken.
Nu är det väl så att bajs alltid kommer att vara brunt om än så i fyra nyanser.
Jag har sällan längtat till stranden så hårt.
Mannen ville hem. Hem?
Är du inte inte klok? Det är 10-12 minus i det där jävla landet.
Här är det sol, randiga fiskar och kulörta bikinisar.
Så exakt vad vill du hem till?
Maitai.
Alltså. Det är överreklamerat.
Det är inte godare än 3 liters multivitamin på ICA.
Jag drack en Maitai på nyårsafton och såg snett, inte dubbelt.
Magsjuka, del 2.
Den egna.
Jag var mätt efter en tonfiskmacka och en halv Singha.
Däst, tror jag att jag kallade det.
"Svullen", sa mannen.
Vi släckte vid elva.
02.00 tar jag två koltabletter och ber till Varanen som bor under huset att jag inte ska kräkas.
En kvart senare sitter jag på toan och undrar om jag sprängt något.
Var kom skiten ifrån?
Och i den hastigheten?
Kommande 6 timmar var jag uppe en gång i halvtimmen, ibland mer.
Jag somnade sittandes i mina egna ångor.
En stund senare i sängen sket jag på mig.
Och att handtvätta sina magsjuketrosor klockan fyra på morgonen ger -1000poäng .
Jag vill hem, tänker jag och sprutlackerar toan igen.
Nu kallsvettas jag och tror bestämt att jag kommer att kräkas också.
Jag vill inte och tar mig ut på terassen.
Djupandas in myggrökelse och sväljer, sväljer och tänker på annat.
Hem.
- Hur mår du, frågar mannen som respektfullt inte klagar utan bara gömmer sig under kudden.
- Jag fryser och mår illa. Men sov du, säger jag och tänker att jag kommer att dö den här natten.
Longtailboat.
Jag har åkt träbit 1½ timme i kuling med 4-5 meter höga vågor.
Vi höll på att välta en gång.
Så.
Exakt vad är så härligt med båtar?
Tuppen.
Han bor i trädet en meter från huset.
Han är satan själv i fjäderskrud som väcker oss 06.25 varje morgon.
Jag snurrar in huvudet i kudden men det hjälper inte.
Jag vill döda. Skjuta en raket på den. Kasta stenar.
Vi sitter en kväll på terassen och undrar hur vi ska få bort djuret, trots att bungalowägarna gjort allt
för att vi ska tro att vi bor mitt i ett zoo.
Det travar omkring varaner till höger och vänster, tre örnar bor mitt i restaurangen och så tuppen på det.
Tuppen hoppar/klättrar/flaxar upp i trädet och jag noterar tiden, 18.00 - inte konstigt att den vaknar tidigt.
Vi inser att enda chansen för oss att få sova är att hålla tuppen vaken några timmar till.
Men det går inte. Den är förmodligen döv eftersom den inte reagerar inte på något alls.
Ny morgon. 06.25.
KUCKELIUU-uuuuu...uu. KUCKELIKUU...UUU..U. KUCKU..KUCK...UU....uuu.
Två timmar håller han på.
Tondöv, inkonsekvent och jag svär att nästa kväll, det är då han får se månen på nära håll.
Alltså.
Jag åker inte karusell, fritt fall eller spöktunnel av en enda anledning:
jag ser inte nöjet i att tro att min sista stund är kommen.
Speedboaten är 3 i 1.
Folk spyr, stirrar hålögda framför sig eller gör som jag; gråter och hänger krampaktigt runt närmsta helgjutna pinne.
Jag har semester, inte bråttom liksom.
Magsjuka.
Att sova bredvid två personer, en för dagen nybliven 10-åring och dennes pappa på 43, som spyr och skiter på sig konstant mellan 22 och 05 är en upplevelse i såväl färgens samt luktens tecken.
Nu är det väl så att bajs alltid kommer att vara brunt om än så i fyra nyanser.
Jag har sällan längtat till stranden så hårt.
Mannen ville hem. Hem?
Är du inte inte klok? Det är 10-12 minus i det där jävla landet.
Här är det sol, randiga fiskar och kulörta bikinisar.
Så exakt vad vill du hem till?
Maitai.
Alltså. Det är överreklamerat.
Det är inte godare än 3 liters multivitamin på ICA.
Jag drack en Maitai på nyårsafton och såg snett, inte dubbelt.
Magsjuka, del 2.
Den egna.
Jag var mätt efter en tonfiskmacka och en halv Singha.
Däst, tror jag att jag kallade det.
"Svullen", sa mannen.
Vi släckte vid elva.
02.00 tar jag två koltabletter och ber till Varanen som bor under huset att jag inte ska kräkas.
En kvart senare sitter jag på toan och undrar om jag sprängt något.
Var kom skiten ifrån?
Och i den hastigheten?
Kommande 6 timmar var jag uppe en gång i halvtimmen, ibland mer.
Jag somnade sittandes i mina egna ångor.
En stund senare i sängen sket jag på mig.
Och att handtvätta sina magsjuketrosor klockan fyra på morgonen ger -1000poäng .
Jag vill hem, tänker jag och sprutlackerar toan igen.
Nu kallsvettas jag och tror bestämt att jag kommer att kräkas också.
Jag vill inte och tar mig ut på terassen.
Djupandas in myggrökelse och sväljer, sväljer och tänker på annat.
Hem.
- Hur mår du, frågar mannen som respektfullt inte klagar utan bara gömmer sig under kudden.
- Jag fryser och mår illa. Men sov du, säger jag och tänker att jag kommer att dö den här natten.
Longtailboat.
Jag har åkt träbit 1½ timme i kuling med 4-5 meter höga vågor.
Vi höll på att välta en gång.
Så.
Exakt vad är så härligt med båtar?
Tuppen.
Han bor i trädet en meter från huset.
Han är satan själv i fjäderskrud som väcker oss 06.25 varje morgon.
Jag snurrar in huvudet i kudden men det hjälper inte.
Jag vill döda. Skjuta en raket på den. Kasta stenar.
Vi sitter en kväll på terassen och undrar hur vi ska få bort djuret, trots att bungalowägarna gjort allt
för att vi ska tro att vi bor mitt i ett zoo.
Det travar omkring varaner till höger och vänster, tre örnar bor mitt i restaurangen och så tuppen på det.
Tuppen hoppar/klättrar/flaxar upp i trädet och jag noterar tiden, 18.00 - inte konstigt att den vaknar tidigt.
Vi inser att enda chansen för oss att få sova är att hålla tuppen vaken några timmar till.
Men det går inte. Den är förmodligen döv eftersom den inte reagerar inte på något alls.
Ny morgon. 06.25.
KUCKELIUU-uuuuu...uu. KUCKELIKUU...UUU..U. KUCKU..KUCK...UU....uuu.
Två timmar håller han på.
Tondöv, inkonsekvent och jag svär att nästa kväll, det är då han får se månen på nära håll.
Reader Comments (10)
och detta är bättre än 10-12 minus....?
MEN ÅÅH! Det går alltså inte att hålla sig ifrån magsjukan?!
Bajs!
Välkommen hem :)
Hej Sandra! Det var länge sedan jag skrattade så mycket. Tack för det! Din beskrivning är klockren trots att jag inte har varit i Thailand men rest ganska mycket annars. Men jag tycker att det är coolt att åka speed boat!
P.S. Ta med dig öronproppar och koleravaccin nästa gång. ;)
Vääääälkommen hem till ett härligt grådassigt sverige!
Snart åker vi :D
Jag har aldrig skrattat åt någon beskrivning på magsjukan som jag gjort när jag läst din rapport. Du är fantastisk!!!
bonita: tyst...
charlie: jodå. strunta i kalla mackor med fisk eller kyckling.
pumita: tipstack :)
vanja: häj häj
maja: tack
Men du är brun iallafall :)
sara. exakt :)
Åh nu upptäckte jag att du är hemma igen, välkommen!
Du är helt underbar!
[...] på en pissig pocketkamera, färgerna suger, och titta - bilderna i datorn ser inte kloka ut. Vår Thailandsresa ser sjukt blek ut. - Hade ni… grått vatten? - Nej, blått vatten! Blått I tell [...]