Megalomania

Jag pratade inte direkt om mina uppväxtår innan Maskrosungen kom ut.
Ville inte... utmärka mig på något sätt tror jag.
Ville inte ta plats, inte synas, inte lyfta fram något som inte kunde leda till något annat än ett "nä-ä! stackars dig!"
Det hade jag mött innan. Det gav inget annat än bekräftelsen på att jag var annorlunda.
Vem fan vill vara annorlunda?
Jag ville bara smälta in. Vara en i mängden.
Höra till.
Det vill jag fortfarande.
Och jag är naiv nog att tro att det jag gör på något sätt gör skillnad.
Att det jag gör... betyder något. Inte bara för mig.
Visst möter jag människor som bekräftar det.
Men jag möter också en konkurrens som helt galen. Människor som är... jag vet inte vad jag ska kalla det, som är... snåla.
Först blev jag sårad, efter det arg och nu mest trött.
Vad är det med folk?
Någon sa att bokbranschen är rutten men nej, det är folks hybris som är rutten.
Hybrisen, I tell you.

Comments

[Osloskånskan]

Jag har skrivit det förr, och jag skriver det igen; Detta är viktigt!! Stäng av folk som inte fattar det, nolla dom.

Tack för att du gör det du gör.
/Kerstin

[Vilsen]

skit i de dumma. Du gör nytta. Och du är underbar!
Vi är många som kämpar för att inte vara annorlunda!
Och klara av livet. Och du har hjälp mig i alla fal.!
Tack för att du finns!
Kramar

[hedgehog-sara]

you know I love you :)

[Suziluz]

Det är konstigt det där. Att på sätt och vis verkligen vara precis som vem som helst. Men på sätt och vis verkligen vara annorlunda. Jag har också fortfarande problem med hur folk bemöter den där dubbelheten. Och min egen ambivalens inför den dubbelheten. Det är svåra grejer.

Men man är ju den man är, oavsett hur det känns och oavsett vad andra tycker om det. Det är ju både förbannelsen och trösten.

[Jag är som så många andra på j]

[...] efter en helhet och en rytm Posted by suziluz under personligt No Comments  Jag läste det här hos Sandra och tror att jag vet precis vad hon pratar [...]

[Finnpajsaren]

Snålhet och hybris verkar inte vara ett dugg branchbundet... har sett det jag med, att det finns såna fisiga människor "out there". Men tveka inte att fortsätta göra det viktiga du gör. Kan man öppna ögonen hos, eller hjälpa, en enda människa till ett bättre liv, är det värt ganska väldigt mycket tycker jag.

[Sandra]

oslo:varsågod, och tack.

vilsen: :)

sara: yeeay!

suziluz: exakt så.

finnpajsaren: jag fortsätter, främst med att vara jag.