fredag
jan152010
Stora starka karln
01.15.2010
Vi var ute med vovvan igår eftermiddag och går på bryggan utmed Liljeholmskanalen.
Då ser han det, Mannen, spåren.
Spåren som leder ut till... ingenting.
Till vatten.
Till iskallt vatten.
Något djur har gått på isen, fram till vattnet och sen... försvunnit.
Lyssna här nu.
Jag har känt den här killen sen 1989.
Jag har ALDRIG sett honom så här.
Så här som i gullinuttihalledunadenej.
Det är hunden som gör honom sån här.
Som får honom att nästan börja grina när han fantiserar fram hur ett djur, kanske en katt, har tassat om kring på isen för att plötsligt glömma bort sig och kliva rakt ner i döden.
Då ser han det, Mannen, spåren.
Spåren som leder ut till... ingenting.
Till vatten.
Till iskallt vatten.
Något djur har gått på isen, fram till vattnet och sen... försvunnit.
Lyssna här nu.
Jag har känt den här killen sen 1989.
Jag har ALDRIG sett honom så här.
Så här som i gullinuttihalledunadenej.
Det är hunden som gör honom sån här.
Som får honom att nästan börja grina när han fantiserar fram hur ett djur, kanske en katt, har tassat om kring på isen för att plötsligt glömma bort sig och kliva rakt ner i döden.
Reader Comments (6)
Det var nog en and som ville ta sig en simtur. Hoppas jag
Nämen hej antidoten, det var längesen! :)
Och jag tror också att det var en fågel.
Klart det var en fågel.
Grattis till vovven förresten!
Alltså, jag har inte lämnat dig. Jag gör bara inte så mycket väsen av mig :)
Om hunden gör honom på ett sätt som inte barnen har gjort honom så undrar jag... ska du verkligen fortsätta tjata om hund? Eller det kanske är precis det du ska...
Jo, när kidsen var små och söta...