söndag
apr182010
Söndagsmorgon: det goda samtalet
04.18.2010
Tonåringen: Tack för frukosten, jag går ut.
Mannen: Men ska du gå, nu? Vi pratar ju och har det trevligt, delar med oss av våra tankar.
Tonåringen: Du kan SMS:a dina tankar.
Mannen: Men ska du gå, nu? Vi pratar ju och har det trevligt, delar med oss av våra tankar.
Tonåringen: Du kan SMS:a dina tankar.
Reader Comments (9)
Alltså, bara att de suttit och ätit med oss får räknas som en ynnest. Här frågade mannen Liten 16 om han dansat på festen igår. Gissa om svarsblicken dödade...
Kul!
Det ligger nog en bra logik i det. För tonåringen iallafall :)
haha- jag dööör!
peace in mind: gemensamma måltider är lag hemma hos oss, lag.
anneli: exakt
sara: gör inte det :)
Hahaha
Tonåringar är fina.
Är också tacksam för msn då man kan fortsätta "prata" med sin tonåring efter att den gråtandes ilsket slängt fast en dörr och skrikit "men gåååå härifrån, jag vill var ifred" och faktiskt få reda på vad som var problemet.
Imsa: Jag har en ungen som berättar allt och en som inte säger nåt. Ever.
Jag har nog mer eller mindre två musslor, undrar varför? Tycker inte att jag själv har svårt att prata om jobbiga saker och visar barnen att det inte är nån fara.
Fast som tonåring sa jag nog inget till någon jag heller. Allra minst till nån vuxen.
Mellansonen sa själv efter att ha berättat en jobbig grej för mig: "Men mamma, nu blev jag ju ledsen igen. Det hjälper inte alls att berätta så jag tänker inte göra det igen."
Jag blir så frustrerad när jag aldrig får veta nåt...