onsdag
maj052010
Också en kväll att minnas
05.5.2010
Suttit med 11-åringen som skrev ner en recension av en artikel.
Han var trött, åh, jobbigt, klart snart? och jag, som bara ville säga samma sak åh, jobbigt, trött, klart snart? var än mer klämkäckt jollrande med glittrande ögon som liksom dog när han var klar, försvann in på sitt rum och jag liksom vad gör jag nu, sover? Går ut med hunden eller varför inte skriva på nästa bok?
Ha ha ha, ja jävlar. Eller nej menar jag ju.
Jag har suttit i zebrafåtöljen, ätit Geisha (i smyg) och letat efter nåt att pilla sönder i pannan.
Han var trött, åh, jobbigt, klart snart? och jag, som bara ville säga samma sak åh, jobbigt, trött, klart snart? var än mer klämkäckt jollrande med glittrande ögon som liksom dog när han var klar, försvann in på sitt rum och jag liksom vad gör jag nu, sover? Går ut med hunden eller varför inte skriva på nästa bok?
Ha ha ha, ja jävlar. Eller nej menar jag ju.
Jag har suttit i zebrafåtöljen, ätit Geisha (i smyg) och letat efter nåt att pilla sönder i pannan.
Reader Comments (5)
Är det inte exakt så? Kidset tar SÅ LÄTT på uppgifterna, och kanske kanske är man aningens avundsjuk på just det. Att bara bocka av och gå vidare, skita ganska mycket i resultatet.
(hm, ja det gäller iaf min 16-åring)
Jag tycker det är fint det där att det är de normala dagarna man minns. Sen.
Livet liksom.
Det är tufft att vara morsa många gånger. Tufft att vara "klämkäck" när man egentligen helst vill stänga in sig i ett rum och bara vara...
Tur att det finns choklad!
peace: njae. han tar inte lätt på nånting... ;)
wettex: he, jag menade mer att det är ännu en dag att skotta ner liksom.
mailn w: ja verkligen!
Hahaha, jo de minns man ju också...