Amen äsch

Trasslade in mig i ett telefonsamtal idag.
I mina egna ord.
Hörde hur galet det blev men jag bara blajade ur mer och mer.
Jag dog lite.
(Det är precis som efter två glas vin, när orden bara kräver plats, tar över och min hjärna klättrar ur öronen och försöker trycka in alla ord, orden, i munnen igen.
Blev visst lite fel här, tihi, in igen tjop tjop!
Som om någon på riktigt vill höra vad jag har att säga om ingenting.)