Men åh

Jag fann mig plötsligt inbokad på en kurs i Mindfulness.
Fanns väl någon mening med det också, tänkte jag och jag gick på innan-kursen-möte med ledaren (som jag är bekant med sen tidigare).
Kändes ganska bra. Ganska jävla bra faktiskt. Men nu vet jag vet inte.
Eller: jag har ångrat mig.
Panik kan jag stava till. Inte ångest. Men jag tror att det är det som sitter över bröstkorgen, i nacken och pannan.