Då och nu och då

Det känns ungefär som igår, och i förrgår, och veckan innan det och månaden innan den. Jag är vilsen, frustrerad, trött på saker som inte startat ännu, irriterad på folk som inte gör det dom ska, arg på mig själv för att jag inte lyssnar på mig, den självklara samtalspartnern när det gäller mig.
Når inte... fram. Någonstans. Så känns det.