Close

"Berättelsen är hårt skruvad, med rappa dialoger och effektivt målande scener, och det brutala
våldet mot Sara drabbade även mig som läsare i sin vidrighet. En skickligt upplagd psykologisk thriller, som håller läsaren fast till den sista radens upplösning. Välgjord och obehaglig om mänsklig ondska och dess rötter." BTJ, Lena Condelius 14116323 om Gå om intet.

 

"… jag läser med hjärtat i halsgropen. Mycket står skrivet mellan raderna och det är en obehaglig och spännande historia Gustafsson bjuder på." enligto.se om Gå om intet

 

"Jag undrar varför jag fängslas så starkt av en bok där grundtonen är så mörk att den inte lämnar minsta strimma av hopp efter sig. Kanske för att den känns så sann." Dast Magazine om Gå om intet

 

"Väldigt stark bok", Amanda Hellberg om Gå om intet.

 

"Ni vet hur man ibland fastnar direkt i en historia när man läser den. Så var det för mig med Gå om intet." Boktokig om Gå om intet

 

"Läst Gå om intet - och bitit sönder nagelbanden. Vilken gastkramande historia - och vilket slut! Välskriven och mycket, mycket bra." Anne Liljeroth

 

"Sandra Gustafsson är infernaliskt skicklig på att engagera, att få läsaren engagerad i huvudpersonerna, även om de inte alltid är så trevliga. Hennes böcker har inte kommit så tätt, men de borde göra det. Man kan faktiskt bli upplyft och inspirerad av att läsa något så dystert som detta." Nisse Scherman om Gå om intet.

 

"Det här är en historia som verkligen kryper under skinnet på läsaren/.../ Önskar man en riktigt mörk historia under ljusa sommarkvällar, är det Gå om intet man ska läsa.

 

"/.../ suget som uppkommer i magen när man läser en riktigt spännande bok. Samtidigt som den också handlar om relationer. Vad som händer med oss när vi följer åtrå och passion, blandar det med tabu, otrohet, mord och beräknande, iskalla kalkyler."

 

"Det här var en bok som grep tag i mig direkt /.../"

 

lskade "Gå om INTET" svart, vacker, välskriven - ett flyt i språket som är otroligt!" Rickard om Gå om intet.

 

"En stark, fängslande & otroligt nervkittlande historia!" Jennie om Gå om intet.

 

"Gå om intet är lättläst och spännande och det går inte att släppa den ur händerna förräns man läst sista sidan." Boklysten

 

"Jag tyckte mycket om boken, som var både välskriven och lättläst." Bim om Gå om intet

 

"Har just läst ut 'Svedd' av Sandra Gustafsson - fin, bra och trasig. Läs när julen blir alltför sockersöt." Magnus Zaar

 

“Sandra Gustafssons språk är på en högre nivå än hos de flesta andra författare i genren. Det är poetiskt och precist, utan tillstymmelse till klyschor eller utslitna metaforer. Samtidigt är det, vid behov, rått och obarmhärtigt. ”Svedd” är en imponerande debut och en av de romaner som stannar kvar. Alla frågor får inte svar, alla lager blottläggs inte. Kanske är det därför den fortsätter skava även sedan den hamnat i bokhyllan.” Annika Bengtsson Hallandsposten

 

"Hon tycks ha den bakgrund som gjort att hon kunnat skriva en så spännande och välformulerad bok som Svedd./.../På ett nästan ”för enkelt” språk skildrar Gustafsson ett människoöde som kan få en gråsten att fälla tårar. Det är skickligt gjort att hela tiden lyckas hålla spänningen vid liv." Åsa Pettersson, DAST Magazine

 

"En lysande roman och jag vill läsa mer av författaren i framtiden." Jonas Lindman, Tidningen Kulturen om Svedd.

 

“Rensat från konstruktioner arbetar sig Gustafssons språk genom det mest ohyggliga och fram träder en skapelseberättelse av det mindre ljusa slaget. Munter läsning är det inte, men ingen påstår väl att en roman alltid måste vara lättsam.” Per Planhammar, Göteborgsposten om Svedd.

 

"Det här är en riktigt bra bok." Enbokcirkelföralla om Svedd.

 

"Sandra Gustafssons debutroman Svedd (Bra Böcker) är en riktig bladvändare samtidigt som det är en plåga att ta del av Helenas destruktiva beteenden och hemska upplevelser. När sista sidan är läst är jag helt slut." Cathrine Beijer, leva PS!

 

"Maskrosungen ger andra livsmod"Dagens Nyheter

 

"Förvånansvärt bra, måste jag säga". Boklysten om Maskrosungen.

 

"Barnet Helena har stannat kvar i mitt sinne och i mina tankar. Den vuxna Helena är helt klart sjuk-mycket sjuk... och sorgen över vad barndomen och alla svek gjort med henne bränner när jag lägger ifrån mig boken frampå småtimmarna - utläst." Kaela om Svedd

 

"Det är verkligen inte en bok som lämnar en oberörd. Det kan jag lova. Dessutom är den väldigt spännande!" Boktokig om Svedd

 

"Jag har läst Sandra Gustafssons bok ”Svedd”. Eller tagit mig igenom den, rättare sagt. Inte för att den var något annat än för att berättelsen var smärtsam. Så jobbig ibland i vissa avsnitt att jag vrider mig av olust i den solsäng där jag ligger. Sandra har skrivit en berättelse på ett sådant sätt att den går rakt in. Som ett knytnävsslag i slowmotion skruvar boken in sig i mellangärdet och jag vrider mig lite till. För skildringen är så nära och det är omöjligt att värja sig. Sandra tar mig i handen och drar mig med och in i historien hon vill berätta. Hon gestaltar Helena och David med precis så lagom mycket jag behöver för att veta att jag känner dem. Känner med dem. Sandra lindar en förtvivlad värld runt omkring en i botten olycklig Helena som jag vill ta intill mig, hålla om och säga att allt blir bra. Snart blir allt bra. Och jag borde förstått, när jag tänker på författaren som jag lärt känna sedan några år tillbaka, att historien inte förskönas eller blir mindre ärlig mot slutet. Sandra ser livet i vitögat. Självklart och ärligt. Med den omaskerade ärligheten tecknar hon en historia som sent ska lämna mig. Och som alltid när jag läst en bok som tränger sig på och in och under min egen värld, min egen verklighet, ägnar jag flera dagar åt att gå tillbaka till handlingen och undra om livet verkligen, på riktigt, kan vara så brutalt." Christina Stielli

 

“Jag grät klart den på tunnelbanan hem idag. Och har läst den varje ledig stund. För den är en streckis, Sandras hemska, tragiska och underbara bok. Den kryper under huden på mig och ibland måste jag pausa för att det blir för obehagligt. Men läs den för böfvelen!” Linda K. om Svedd.

 

“Sandra lyckas balansera en svår balansgång mellan eggande, lockande och tillåtet, till det otillåtna och obehagliga. Boken är spännande, utan att vara en deckare, eller thriller, vilket jag tacksamt tar emot då jag är trött på de kategorierna nu. Men i den här boken stiger spänningen och kryper innanför skinnet på ett obehagligt vis. Jag tycker också att Sandra lyckas plocka fram tabubelagda tankar och känslor. Sådana man ibland kanske inte ens erkänner för sig själv att man bär på… Jag rekommenderar verkligen läsning av boken Svedd! Den är inte bara läsvärd, utan gav mig också en tankeställare att fundera vidare på. Var går gränsen mellan att vara ett offer för sin situation eller att gå över gränsen och betraktas som “en galning”? Tonårsmorsa

 

“Sandra Gustafsson skriver mycket bra, jag kommer så nära Helena att det skrämmer mig. Jag känner hennes utsatthet in på skinnet och in i märgen. Författaren använder rytmen i ord som ett verktyg för att säga något inte bara i ord utan med känslor.” Rosemari Södergren Kulturbloggen om Svedd.

“Jag tyckte att boken var mycket, mycket bra. Den var väldigt spännande och mycket gripande. Utlämnande och ibland otäck. Den berörde verkligen, och är en som bok som jag kommer att minnas. ” Bim om Svedd.

“Svedd skakar om läsaren. Den berör och chockar. Kan inte riktigt bestämma om jag gillar boken eller inte. Texten smärtar och jag vet inte om den nästan smärtar för mycket för mig.” Barnboksbloggen

"Detär en stark bok utan att vara för påträngande. Den är skriven med självdistans, men berör som bara den!" Boktokig om Maskrosungen.

“Detta är en mycket, mycket, mycket bra bok. Varning för tårar dock…" Susannah om Maskrosungen.

“Hennes historia berör mig djupt och jag beundrar hennes mod och styrka att berätta den." Pumita om Maskrosungen.

“Det var med gråten i halsen jag nyss läste ut Sandra Gustafssons Maskrosungen../../ Först tänkte jag sätta mig och tuschmarkera varenda rad som kunde vara skriven av mig likaväl, för där var en hel del. Men jag försökte koppla bort mina egna erfarenheter och läsa boken med en novis insyn, vilket gjorde läsningen lite lättare. Jag är så glad att någon skrivit en roman om detta, jag önskar att jag hade orken att göra det själv." Madeleine

“Den var otroligt utlämnande, hemsk, förfärlig och bra. Som vanligt när jag läser hemskheter som verkligen hänt är det något i mig som stänger av, som inte vågar ta till sig det ögonen registrerar. Enda gången jag lät tårarna flöda var när jag läste Sandras tack. Hon är bra hon, Sandra." Anonym

“Mælkebøttebarnet” er meget rystende, ærlig, tankevækkende og lærerig. Den beskriver meget klart og letlæseligt, hvad der sker med et barn, som svigtes, først af forældrene og siden af systemet. De ansvarlige myndigheder burde uden berøringsangst have grebet ind langt tidligere. Hovedpersonen, det svigtede barn, er i bogen svensk – men kunne ligeså godt have været dansk."

"Da jeg læste bogen, fik jeg lyst til at spørge: Hvordan er det, samfundet hjælper omsorgssvigtede børn? Hvorfor gribes der først ind, når problemerne i hjemmet er blevet ekstreme og korthuset ER væltet? Hvad er det så, vi tilbyder af hjælp? Selvfølgelig er det et spørgsmål om økonomi, bevillinger og resurser, men på længere sigt er der meget sparet også rent menneskeligt, hvis der gribes ind og tilbydes den rette forebyggende hjælp og støtte i tide. Bogen burde læses af alle, som har med børn/unge fra truede/resursesvage familier at gøre. Den kunne let bruges i undervisningssammenhæng til skræk og advarsel om, hvad man ikke bør gøre, men også om, hvad man i stedet kunne gøre. Der skal ikke herske tvivl om, at jeg personligt mener, man skal støtte og hjælpe familien, mens dette er muligt og inden en tvangsfjernelse bliver nødvendig. En tvangsfjernelse er som før nævnt langt dyrere for samfundet og en meget smertefuld løsning for de involverede parter. Med oplysning, motivation, den rette hjælp og ægte empati uden løftede pegefingre kommer man langt. Med trusler, straf, kontrol og magtanvendelse kommer man ingen vegne. Bogen er særdeles velskrevet, og man lever sig helt ind i barnet i bogen. Dog kunne jeg godt have tænkt mig, at forfatteren var kommet lidt nærmere ind på, hvilke følgevirkninger en sådan barndom fyldt med svigt, giver som voksen. God læsning. Hanne Fureby forfatter til: “Dagbogsblade fra et Mælkebøttebarn, livtag med den negative sociale arv”

“Läste ungefär 2 sidor. Började småhulka. Kollade ut igenom fönster. Började läsa igen. Hulkade till efter 3 sidor igen. Jag slutade läsa den för ungefär en halvtimme sedan. Har aldrig läst en sådan bok. Känns som man har blivit sviken 47 gånger på en och samma kväll. Av ord printat i en pocketbok. Boken handlar om hennes uppväxt med en psyksjuk mamma och en alkoholiserad pappa. Läs den. Det är inget skämt. Köp den imorrn. Det är en av dom bästa böckerna som jag läst. Jonas

 

“Den här ungen, Sandra, får utstå vedervärdiga saker och man blir oerhört gripen av att hon kommer dithän hon gör till slut." C.

“En rigtigt spændende bog jeg havde rigtigt mange problemer med at lægge fra mig igen efter jeg var begyndt. Kan varmt anbefale den til andre. Hvis man syntes det er spøndende at læse om andre “virkelige” mennesker.” N.

“En tragisk bok, man har svårt att förstå att det händer i Sverige. Den var väldigt bra skriven, helt klart läsvärd." Helena

“Jag läser Maskrosungen av Sandra Gustafsson och kan inte sluta. Den är hemsk. Den är ändå fin. Den är tragisk. Och det tar inte mer än en sida, så gråter jag. För att livet kan vara så förjävla överjävligt. Jag blir arg. Hur kan samhället missa, gång på gång? Hur kan vi inte se? Sandra – vilken oerhörd styrka du besitter, som orkar återuppleva det här genom att skriva och att prata om det. Du är underbar! Köp boken och läs. Nu!" Pernilla

“Jaha, den sträckläser jag. Drar en lättnadens suck över att själv ha haft en så lycklig barndom. Undrar hur det är möjligt att ha en sån hemsk barndom. Förfasas över att barn fortfarande växer upp under sådana förhållanden. Överallt säkert, fast jag inte ser eller fattar./…/ Läs den och få en tankeställare!" Linda K.

“Helt sjukt att en människa kan genomgå så mycket och ändå växa fram till en “helt normal” tjej. Eller hur man nu ska uttrycka det. Iaf, jättebra bok." Emy

“Berättelsen är rak och direkt på. Inga omskrivningar och inget förskönande. Efterorden ger styrka. Detta är för mig en mycket stark bok av en otroligt modig författare. Tack Sandra för att du berättar!" Jerry

“Det har tagit tid att läsa boken. Jag var tvungen att lägga bort den efter första kapitlet, jag bara grät. Men nu är jag klar och jag vill ge dig en kram." Carina

“…din bok Maskrosungen var det hemskaste och finaste jag har läst på länge, jag kunde inte lägga ifrån mig boken, den var helt fängslande. Du måste vara en väldigt stark person, och det beundrar jag enormt." Caroline

“En mycket berörande bok som stundtals fick mig att lägga den för att smälta allt jag läst. Jag är själv skolsköterska och arbetar med barn som far illa så verkligheten kom ifatt! Det är en stark berättelse som visar att arv och miljö inte är allenarådande för att man ska lyckas i livet. För trots sina alkoholiserade föräldrar och inget vuxenstöd på hemmaplan så hamnade hon inte själv där. När jag läser om att maken sedan blir sjuk i MS så blir jag bedrövad för att “alltings jävlighet” ska drabba en och samma person. Språket är talande och jag rekommenderar alla som arbetar med barn att läsa den. För samhället måste bli bättre på att se de utsatta barnen!" Lena Klarasdotter

 

“Jag vill bara säga tack för en sån himla bra bok!/…/Det jag verkligen gillar med din bok att det blir aldrig “slibbig”, tyck synd om och “Dave Pelzer aktig” om du förstår vad jag menar? utan bara naken och ärlig rakt upp o ner, som en käftsmäll liksom hahaha…." Anna

“Jag sträckläste boken. Jag grät. Jag ville inte tro att det hänt, att det fortfarande händer och jag förundrades över din omedvetenhet om din egen styrka. Det är svårt att föreställa sig ett helt liv på 250 sidor, det jag läser på ett par sekunder i en mening var någonting som upplevdes under en lång stund, ett dygn, en vecka, ett år, ett liv… Alla har en historia, alla har något att berätta. Du har varit med om så mycket. Du har något viktigt att berätta och du gör det! Jag beundrar dig. Inte för det du varit med om, utan för din styrka och ditt mod att berätta om det. Tack." Johanna F.

 

“Det är en gripande men osentimental skildring av hennes barndom. Psykotisk mor krävde överlevnadsstrategier och det hade Sandra." Ninna

 

“Det är en tankeväckandebok. En bok att ta till sig. En bok som inte går att sträckläsa, man måste lägga bort boken imellanåt för att kunna tänka igenom det man läst. En helt klart läsvärd bok." Moberg

 

“Maskrosungen av Sandra Gustafsson är en av de mest gripande böcker jag någonsin läst. Skär djupt in i kroppen och lämnar tomma känslor efter sig. Läs den du med!" Mikael Ingebrigtsen

 

“Maskrosungen – Sandra Gustafsson är nu utläst. REKOMENDERAS!!! En sjukt gripande och välskriven bok. Den svenska 35-åriga författaren skriver om sin barndom – om livet med en psykiskt sjuk mamma och en missbrukande pappa. En berättelse om hennes kamp för att överleva, om kriget inuti, som omöjligt kan förklaras, förmodligen bara upplevas. Jag kan inte annat än säga att det känns som ett gott betyg när man själv upplever det som att befinna sig mitt i berättelsen, se alla små detaljer framför sig. Jag skulle mycket väl kunna kalla mig mållös, men jag väljer att beskriva känslan som positivt överrumplad – på ett dramatiskt sätt." Emmzy

“Denna bok fick jag låna av en deltagare som ville att jag skulle läsa den. Och det gjorde jag gärna, snabbt och intensivt. En intressant och viktig bok. Vi behöver få veta hur det är för barnen som växer upp med sjuka och missbrukande föräldrar. Jag rekommenderar den varmt." Anita

“Har precis läst din biografi och blev otroligt tagen av ditt öde. Beundrar din styrka och ditt mod. Har läst biografier där unga i sina uppväxtår utsatts för våld/sexualövergrepp och trott att det kunde vara det värsta en människa kunde råka ut för. Men det du beskriver förefaller mig nästan ännu värre. Jag hoppas verkligen att du får fortsätta leva ditt liv med din familj, att du får känna dig älskad, trygg! Återigen, en jättebra bok!!" Annika

 

“Läser Maskrosungen av Sandra Gustafsson… grina… så gripande & avskalat skrivet… den är otroligt bra!!!" Andrea Nilsson

“Har precis sträckläst Sandra Gustafssons Maskrosungen. En väldigt stark bok, och framförallt otroligt starkt av författaren att dela med sig så av sitt liv. Skriven på ett så rakt sätt att det är omöjligt att inte ta till sig hennes historia. Läs den!” Anna

 

“Mycket läsvärd för den som gillar sanna historier." Anonym

“En “olycka” kommer sällan ensam sägs det ju & så kan man väl beskriva Sandras liv, mamma som är psyksjuk, pappa som är alkoholist, sambo som får MS, svärfar som blir narkoman….. Gripande, välskriven” Ella

 

“Jätte tack för den underbara bok som fångade mig i timmar i sträck. Du är fantastisk och jag önskar dig allt gott i ditt fortsatta liv. Skriv gärna mer =) ” Mvh Sussie

“VARNING för STRÄCKläsning. Jag fastnade med boken. Bra!!” Anne-Maj

“Julklappen jag unnade mej själv i år var en bok. Maskrosungen. Såå jäkla bra bok. Aldrig förut har en bok berört mej så på alla känslomässiga plan som finns. Sandra Gustafsson beskriver sin barndom och sin vuxna liv som om du satt där intill och upplevde allt hon upplevde. Aldrig förut har jag gråtit så till en bok som denna. Boken griper tag i en så det nästan blir obehagligt. Jag kunde inte sluta läsa,den är helt fantastiskt. Jag kan verkligen rekommendera alla att köpa den!!!” Linda

 

“…detta är en mycket gripande sann berättelse om hur Sandra växer upp och blir mamma så småningom och hur hon mår idag! Köp den!” LenaBirgitta

“En underbar bok ! Jag känner igen mig själv i boken och tycker att det är kul att någon annan har skrivit en bok om hur det är att växa upp med en mor som har en psykisk sjukdom, det är inte alltid lätt att vara mor åt sin egen mor med allt vad det innebär. Kul att någon äntligen har vågat ge ut sitt liv och vågat berätta, synd att det inte är fler som gör det. Myndigheter som har hand om oss “maskrosbarn” i unga år är inte alltid så roliga att ha att göra med och ändå blir det “folk” av oss också som vuxna. Det har hänt och skett en hel del under årens lopp även hos myndigheterna och framför allt hos sociala myndigheter men fortfarande finns det mycket kvar att förändra och att göra för de barn som lever i såna förhållanden. TACK !!" Ulrica

 

“I går kväll/natt läste jag SANDRAS bok Maskrosungen. Den är verkligen stark. Rekommenderar den å det varmaste." Madicken

“Det är inte varje dag man sitter på morgonbussen på väg till jobbet 08.00 och är alldeles rödögd och gråtig med rinnande näsa. Men efter ungefär 35 sekunders läsning av Sandra Gustafssons självbiografiska bok “Maskrosungen” är det precis det som händer. Följande 50 sidor upprepas proceduren gång på gång, och jag måste lägga undan boken någon minut då och då för att samla mig och orka fortsätta. Sen är det som att hjärnan inser att det kommer fortsätta så här resten av boken, så den kopplar bort gråtcentret under fortsatt läsning. Tack och lov, så slipper man skrämma slag på sina medpassagerare. Det finns förmodligen jobbigare saker att läsa om än barn som inte får den trygghet och kärlek de förtjänar under sin uppväxt, men jag kan ärligt inte komma på vad det skulle kunna vara. På så sätt skulle det här kunna vara en bok som går ner sig totalt i mörkaste misär, men Sandra lyckas ändå med konstycket att balansera på gränsen mellan att vara saklig och att visa känslor. Framförallt lyser aldrig någon bitterhet igenom i texten, och det är kanske det som gör att boken aldrig blir tunggrodd även om vissa sekvenser och händelser ur hennes liv naturligtvis är mycket jobbiga att läsa. En av de viktigaste punkterna som boken tar upp utan att för den skull peka med hela handen är den slapphet som det sociala nätverk staten så gärna skryter om att vi har väl fungerande i det här landet uppvisar. Gång på gång söker Sandra eller närstående hjälp, gång på gång händer absolut ingenting. Att både barn och vuxna kan glida genom maskorna i det nät som ska fånga upp dem när det faktiskt skiter sig i livet är oacceptabelt och upprörande för att tala i minimala ordalag. Dessvärre lär knappast situationen för utsatta människor vara bättre idag. Att barn får fara illa på det här sättet är sjukt. Det finns inget annat ord för det. Läs “Maskrosungen” dels som en inblick i det icke-fungerande samhälle Sverige kan vara i sina värsta stunder, dels för att få en bättre förståelse för de signaler som skickas ut från barn som kanske skulle må bra av lite värme och kärlek. En kram kan räcka långt ibland." Chribbe

“Läs Maskrosungen av sandra Gustafsson. Gripande bok som virvlar kvar i ens tankar. Tack sandra för att du delat med oss av ditt liv. Jag ger dig styrke kramar att klara av resten. Du är en stark Människa. Tusen tack för att jag var en av dom som fått ta del av ditt Liv Lycka kärlek till dig Sandra”

“Dags att skriva om ännu en bok i min lilla privata bokutmaning. Bok nummer 47 att bli utläst i år är: Maskrosungen av Sandra Gustafsson. Jag läser inte så ofta den här typen av böcker (med det menar jag sanna historier), men eftersom jag följt Sandras blogg i ett par år så kunde jag inte stå emot. Jag gillar hennes sätt att skriva på bloggen och jag blev inte besviken när jag läste hennes bok. Sandras språk är väldigt fängslande och för hennes historia framåt på ett sätt som gör att man inte vill släppa boken. Det blir intensivt och känslosamt och ja, tårar flödade och jag är glad att jag inte satt på bussen och läste. Det här är en bok som angår alla. Alla borde läsa den och öka sin medvetenhet gentemot sina medmänniskor. Stor kram till Sandra som orkat skriva den här boken!" Anna

“Språkligt sätt är boken lättläst och vid flera tillfällen formulerar hon meningarna så precist och närvarande att det riktigt vrider om inom mig som läsare… Läs den, förfäras och gläds slutligen över att Sandra överlevde och fick ett bra liv." Ivarsson

“Jag hittade Sandras sida av en slump. Den bästa slumpen som hänt mig på länge. Jag såg att hon skrivit en bok och kommenterade att den verkade väldigt läsvärd. Sandra, vet inte om hon har förmåga att se vad andra behöver, hon är så snäll att hon skickar boken till mig! Jag väntade med spänning på boken och visste redan innan jag öppnat den att den skulle betyda mycket för mig. Jag började gråta redan på sidan 2. Sedan så grät jag som ett barn resten av helgen. Det finns många sk ¨maskrosbarn¨ där ute. Problemet är att man ser dem inte alltid. Ser man så undviker man att kolla närmare. Man skyfflar undan problemen på någon annan./…/ När jag läst ut boken så ville jag inte släppa den ifrån mig. Jag gick omkring med den i säkert en timma efteråt. Denna bok väcker mycket känslor och tankar til liv, vare sig man är maskrosbarn eller ej. Den visar att det finns styrka inom oss för att överleva även det som vi inte är förberedda för. För man kan inte vara förberedd på något sånt här. Jag vill verkligen tacka Sandra för att hon skickade mig boken och den har en förevigad plats i min bokhylla! Tack Sandra!" Brazilian Linda

“Nu har jag läst klart Maskrosungen!! Som jag snyftat, bölat och skrattat mig igenom den boken! Herregud vilket liv du levt människa! Och vilken bok du skrivit!! Strålande. Sluta aldrig aldrig skriva böcker. Vad de än månne handla om. Basta. Susanne. Ditt största fan. Nu mer än någonsin!!”

 

”Har precis läst ut din bok och jag är djupt berörd. Tack för att du låter oss ta del av ditt liv! Jag har ömsom gråtit och ömsom skrattat mig igenom sidorna. Fick boken av min man när jag låg på BB och hade nyfödda Isak på armen. Jag sträckläste den och amningshormonerna gjorde nog att tårarna blev desto fler! Återigen; tack för att du vågar lämna ut dig själv och din familj. Det ger i alla fall mig kunskap och insikt i en problematik som jag personligen aldrig kommit i kontakt med." Lillasyster

 

”Nu har jag läst första kapitlet i Sandras bok. Jag känner att jag är lite väl gråtmild för den här boken. Jag har alltså läst 16 sidor och har redan vätskebrist. Tårarna kom redan på första sidan. Vafan! Ja, ja, det lugnar väl kanske ner sig, eller så gör det inte det…" Ivve

”En av de första sakerna som slog mig med “Maskrosungen” är hur svårt det är att läsa när ögonen tåras. Första kapitlet, när Sandra berättar om när hennes man får diagnosen MS var jobbigt att läsa, och jag tänkte att om resten blir lika jobbigt så kan jag inte läsa det här på tunnelbanan. Jag gråter inte när andra kan se. När historien övergick till Sandras barndom och hennes föräldrar ändras också något annat. Det märks att Sandra har bearbetat och skapat distans mellan sig själv och sin uppväxt. Boken är ingalunda fri från känslor, men den är skriven på ett neutralt och skildrande sätt befriat från bitterhet och syndabockar. Varje gång jag stängde igen boken för att jag skulle av tunnelbanan eller bussen tänkte jag hur enkelt det hade varit att ta på sig en offerkofta och bara skylla allt på sin uppväxt och barndom i Sandras fall. Och hur skönt det är att Sandra inte gjorde det. Historien har ett bra flyt, och det är en lättläst bok. Jag tappade räkningen på hur många gånger jag sjönk in i historien och glömde bort att det var en en verklig historia som upplevts av en verklig människa, för att sedan plötsligt slås av just den tanken. Jag har läst självbiografiska böcker tidigare, men när man har en relation till författaren blir verkligheten så mycket mer påtaglig. “Maskrosungen” är också berättelse om hur medberoende fungerar och en bra skildring av hur det går till när någon blir hemlös. Det är skillnad på att förstå det på ett teoretiskt plan, och på att få en verklig historia återberättad för sig. Återigen är just avsaknaden av pekpinnar och syndabockar något som gör historien lätt att ta till sig. Jag är glad att jag läste boken. Sandra, du är fantastisk." Åsiktstorped

 

”Nu har jag läst klart. Jag säger bara det, jag hade gått under med en sådan uppväxt…du måste ha en stark självbevarelsedrigt som klarat detta. Hejja dej! Kram" Trollmor

 

”Jag har läst ut SANDRA:s bok “maskrosungen” och man kan lugnt säga att jag har rensat tårkanalerna . Jag grät så jag fick huvudvärk." Fru Hatt

 

”Visste att jag hade ett paket från Adlibris på posten. På kvällen började jag läsa. Skulle bara ”smaka” på boken. Kl. 02.15 la jag ifrån mig boken.Den är bra. Riktigt bra!" Hasse

“Ikväll läste jag ut “Maskrosungen” av Sandra Gustafsson. En biografi med tragik rakt igenom. Sandras uppväxt skildras rakt, ärligt och kallt. Hennes brist på närhet och kärlek känns verkligen då man läser romanen. Det jag reagerade spontant på var hur socialtjänsten och barnavårdsnämnden agerade. Redan när hon föddes var mamman psyksjuk, det fanns tydliga tecken på att hon inte var frisk. Ändå lät dem henne vara i så många år. Hur som helst berörde verkligen boken mig." Channy

 

“Jag har precis läst ut din bok, och ja, jag undrar också hur det kommer sig att några människor klarar så mycket svårigheter och ändå älskar livet och människorna…Tack för att du skrev boken!!" Anonym

”Den här boken får man inte missa. Sandra skriver ingående och utlämnade om hur det är att växa upp med en psykiskt sjuk mor och alkoholiserad far. Hon berättar om myndigheter, polis och sätt att överleva. Om farmor, som försöker hjälpa Sandra så gott det går. Som titeln antyder klarar hon sig. Som ung vuxen frigör hon sig och fokuserar för första gången i livet på sina egna behov. Med familj och utbildning och en stor portion envishet och humor fixar hon att leva. Hennes tankar om livet är inspirerande och tankeväckande. Det går att överleva trots att oddsen verkar dåliga. Boken får mig också att fundera på vilken påverkan arv och miljö har på oss. Vad vi som möter barn och tonåringar yrkesmässigt kan göra för att underlätta för för dem vi misstänker far illa. Jag funderar över psykiatrins misslyckanden. Sandras berättelse är allvarlig, och även om hon är okej idag, ska inget barn behöva uppleva att hans eller hennes gitarr blir pantsatt för att föräldern ska kunna köpa vin. Varmt och stort tack, Sandra!" Karin Långström-Vinge

 

”Det är starkt. Nära. Äkta. Flyt. Direkt." Lasse Winborg

 

”Den här boken berör så djupt så det går inte att beskriva, och tankarna sätts verkligen igång i huvudet. Ske det få gå till så här för barn ute i svenska samhället? Det är så skrämmande. Det är underbart att läsa att Sandra blir stark, välutbildad och skaffar sig ett bra liv." Jenniesboklista.com

 

”Har just avslutat Sandras bok Maskrosungen. Måste vila lite och andas djupt ett tag innan jag börjar på en ny bok." Sara

”Hej Sandra, Ville bara säga att – ja, inte vet jag vad jag vill säga – mer än att jag i eftermiddag har sträckläst din bok och var tvungen att säga det till dig. Den är fantastisk – på massor av sätt. Jag tror du förstår hur jag menar utan att jag måste skriva en massa blaj – jag blev väldigt berörd och du är en otrolig människa. Största kramen, tack för att jag fick läsa."  Anonym

”Sandra… Jag vill bara säga tack, tack för att du delar med dig. Jag har haft boken liggande på mitt köksbord några dagar, i middags tog jag den och släppte inte den förrän jag var klar. Jag har gråtit, suckat, skrikit rakt ut, gråtit igen och ett leende kom också på besök. Det finns inga ord för det jag känner, vill bara tacka dig. Vänliga hälsningar Linda Jönsson"

” Spenderade halva natten med att läsa Maskrosungen /…/Boken är också rent språkligt bland det bättre jag läst på länge. Det är Sandras eget språk. Och upplägget, övergångarna mellan kapitlen – det är oerhört välskrivet, välgjort och skapar en spänning som gör boken nästintill omöjlig att lägga ifrån sig. Den inspirerar till att reflektera över sitt eget liv, att möta gamla gömda minnen i sig själv. Hon skriver naket utan att bli påträngande, utlämnande utan att det känns privat. Hennes metaforer, hennes liknelser och skarpa situationsberättande gör boken speciell. Jag visste redan innan att hon är en unikt fantastisk kvinna. Boken ger bevis för att jag har rätt. Läs den." Deepedition

”Hej Sandra. Har precis läst ut “Maskrosungen”. En bra och mkt stark bok, viktigt att man vågar skriva om sina upplevelser som barn, hoppas boken kan få upp ögonen på personal inom skola och anställda inom socialtjänsten mfl som arbetar med barn och ungdomar. Sorgligt att samhället står så handfallna och ej ingriper i tid när det finns misstankar/bevis på att ett barn far illa. Jag blev iaf väldigt imponerad av dig, du är stark!!! Ha det gott!!" Karin

 

"Sandras debut Maskrosungen, en tragisk historia, utan den där förgörande bitterheten. Det gör att den lyfter. Läs!" Sessan

 

”Tack för en fantastisk bok förresten, började läsa igår kväll och kunde inte sluta. Men det var det värt… utan tvekan." Anonym

 

”Jag har läst din bok och tyckte den var bra men hemsk den var också bra skriven och jag sträckläste den.Det är den bästa bok jag någonsin läst.Jag förstår att många skriver att det är synd om dig och det tycker jag också såklart.Men jag beundrar dig också för att du orkade ta tag i ditt liv, och att du orkade skriva en bok om ditt liv." Linnea 12 år

“Är helt tagen. Grinade när jag gick och lade mig igår. Började storlipa i bilen till affären för matinköp. Har precis lagt ifrån mig Maskrosungen och läst det vackra testamentet…My god.Ingen bok har berört mig mer än denna. Måtte den bli en föreläsningsbok på socialhögskolan och polisskolan. Vill säga så mycket men mest att vi är alla människor som behöver bli sedda, få kramar, vara viktig för någon, älskad. Jag beundrar dig för att du vågar och klarar av att ta emot kärlek. Herregud säger jag bara. Vilken bok. Vilken berättelse. Vilken otrolig styrka att kunna berätta den på det sätt som är gjort." Patricia

"Har precis läst ut en bok. Maskrosungen av Sandra Gustafsson. Rekommenderas. Läs den. Den berör. Den sätter igång tänket riktigt ordentligt". Nisse

 

“Det finns få böcker som är så viktiga. Och välskrivna." Niclas Strandh

”Har läst och gråtit mig igenom boken i helgen. Vilken fruktansvärd historia, så jobbigt att som barn behöva gå igenom allt det där. Du ska ha en stor eloge för att du skriver så öppenhjärtligt om ditt liv." Tinselflickan

 

“Jag träffade Sandra idag. På bokmässan. Jag hade tänkt att ta med boken och fått den signerad men ångrade mig precis när jag skulle åka. För vad är en signatur? Nåja. Fick hur som helst hälsat och nämnde att jag läst klart hennes bok kvällen innan. Ja, och? sa hon, och väntade på ett svar.Jag visste inte vad jag skulle säga. Och jag vet fortfarande inte riktigt. Mer än att den berörde enormt. Fick mig att gråta på tågbussen fram och tillbaka till Borås nu i veckan. Fick mig att sluka den. Jag läser normalt extremt långsamt så att på ledig tid, dvs på väg till och från skolan, läsa klart en bok på mindre än en vecka är nästan rekord för mig. Men det är väl så med bra böcker. De engagerar. Man vill inte sluta läsa. Man kan inte sluta." Tomas Thulin

”Jag sträckläste Sandras bok. Inte enda paus togs. Den är mycket bra och jag blev så förbannad att inga vuxna människor reagerade snabbt när Sandra for illa. Också på psykvården som den var och är idag. Tankarna går till barn som far illa just nu. Sandra ska få ett varmt tack och eloge att hon vågade lämna ut sig så mycket i boken. Jag rekommenderar er att läsa boken." Anne-Maj

 

“Sträckläste denna bok och den var oerhört gripande och mycket utlämnande. Det känns dessutom speciellt att läsa boken när man vet lite om vad som hänt sen den skrevs. Jag har ju följt Sandra på hennes blogg i snart 1 år och det känns nästan som man känner personen bakom bloggen. Den här boken får en 5/5 av mig. Läs den!" Anna K